Justitiemordet, första intervjun

När vi nu närmar oss en möjlig uppföljare som går under projektnamnet ”Justitiemordet” har vi granskat den ursprungliga anmälan (från 2006) för att se vad den säger och anklagar Erik Enby för. Bakom anmälan står fadern till Lotta, en kvinna med bröstcancer.

Bakgrunden är att Lotta sommaren 2003 kommer till Enby med långt framskriden cancer. Hon vill inte operera sig och söker alternativa vägar. Hon har innan mötet med Enby avvikit från en operation och rest till Oslo på hälsokonferens och köpt naturmedel hos en terapeut på vägen hem. Lotta besöker efter tips om Erik hans klinik tillsammans med en kompis, Tove som bor tvärs över gatan till Enby. Denna Tove kommer senare att ljuga om vilka produkter som sålts av Erik och vad som sagts och Tove får som ”vittne” en avgörande betydelse i processen mot Enby trots att det är klargjort att hon begått mened.

Veckan efter mötet, där Tove var med, besöker Lotta, nu med sin nära väninna (skyddad identitet), åter Enby. Lotta vill då inte ha med sig Tove.

(Tove vägrade ställa upp för intervju till dokumentären och vi börjar nu förstå varför.)

När vi i november 2016 kunnat intervjua detta andra vittne, framkommer det helt nya fakta som HSAN-nämnden som drog Enbys licens 2007, borde ha känt till. Så här berättar den skyddade identiteten:

Vid detta andra besök tydliggör Enby att Lotta bör återvända till Helsingborg och operera sig där. När Lotta säger att hon inte har förtroende för Helsingborgs sjukhus berättar Enby att det finns flera kliniker bland annat i Göteborg som hon kan gå till och istället för att ta bort hela bröstet kan man operera bort en ”tårtbit” för att se om det räcker. (Denna skyddade identitet är beredd att vittna i domstol inför lyckta dörrar. Vi har även en intervju inspelad som vittnesmål/BP)

Lottas far anmäler Erik Enby enligt: ”kvacksalverilagen och vållande till annans död”, och han hänvisar till två vittnen, ett är Tove. Det andra vittnet, väninnan som har skyddad identitet och som är djupt förtrogen med Lotta och hennes problematik, ger en annan bild än Tove och fadern och hörs aldrig av domstolen, HSAN. Väninnan utesluter i vår intervju att Dr Erik Enby, skulle ha ansvar för sjukdomsutveckling och slutligt dödsfall när det rör Lotta. Tvärtom har Lotta vägrat acceptera att operera sig och inte heller åtlytt Enbys uppmaning om att operera sig.

Fadern fabulerar i sin anmälan om vad som hände under Lottas besök hos Enby och påstår saker som inte alls hände enligt väninnan som var med Lotta hos Enby. Fadern försökte flera gånger få väninnan att i media i princip begå mened för att stödja hans påståenden. Väninnan har hela tiden nekat till sådan medverkan. Lotta uppmanade senare flera gånger sin väninna att hålla sig långt borta från denna fader, ”han är farlig och man vet inte vad han kan hitta på”.

Lotta dör av sin cancer (2004) och väninnan flyttar långt från hemstaden utom räckhåll för fadern.

Det är tydligt att faderns anmälan är baserad på ont uppsåt och förvridna slutsatser av den information han har. Han drar tokiga slutsatser från ett sjukintyg och förvandlar det till friskintyg. Han har inte varit närvarande och hörsägen saknar juridiskt värde. Ändå används dessa av fadern påhittade påståenden som grund för att dra Eriks legitimation (2007) och där Dan Larhammar  arrangerade att Erik har förföljts i medierna i över 10 år, 2005-2014, Länk. Medieövergreppen var som värst under åren 2006-2011 Länk. Det var främst 14 Expressenjournalister bakom artiklarna anförda av Patrik Micu, Länk. Men även Cancerfondens tidning Liv deltog i häxjakten. Sådana samordnade mediedrev kan bara arrangeras om det finns en kraft med stort medianätverk och det har som dokumentärfilmen visar, Dan Larhammar och VoF (Vetenskap & Folkbildning). Det var där förföljelsen av Enby startade.

Efter att dokumentären blev klar 2015 kontaktade en annan kompis till Tove mig och berättade att hon under aktuell period i början av 2000, bodde tillsammans med Tove och att Tove då  utförde sexuella tjänster mot betalning då hon var i ett utsatt ekonomiskt läge. När fadern till Lotta ansatte Tove om vad som hände hos Enby, så upplevde kompisen som bodde med Tove att det fanns både hot och pengar med i bilden. Det är inte särskilt långsökt att ana vad som fick Tove att ställa upp i TV 3 Insider, i tidningsartiklar och som ”vittne” för att anmäla Erik Enby. I samband med detta vandaliserades också Enbys dörr och däcken till hustruns handikappbil skars upp.

Ärendet där Enby kräver sin legitimation tillbaka ligger 2016 åter hos HSAN. Jag, som av Enby utsetts till betrodd representant för honom, har möjlighet att delta i förhandlingar och har anhållit om att får höra och dokumentera de två tidigare ordföranden i HSAN som först tog hans leg 8 februari 2007, Annika Marcus, och den andra som vägrade ge legitimationen tillbaka juli 2014, Aud Sjökvist. Den senare torde ha påverkats av Kropp och Själ-programmet 2014 . Två månader efter att detta program hade sänts, dog fadern i cancer i juni 2014 och kunde inte intervjuas inför dokumentären. Däremot utnyttjade jag möjligheten att ta klipp från programmet där det framkommer att han fabulerar och inte talar sanning.  Radioprogrammet Kropp och Själ (som fälldes av granskningsnämnden) utnyttjades av IVO (Institutionen för Vård och Omsorg) för att starta en förundersökning gällande åtal mot Enby. Denna förundersökning lades ned efter nästan 19 månader,  hösten 2015, då man inga bevis fann mot Enby.

Därmed borde Enby vara juridiskt frikänd. Det är däremot inte Dan Larhammar som ligger bakom dessa trakasserier och förföljelser. Han vågade inte bli intervjuad för dokumentären. Min förhoppning står nu till att jag får göra denna intervju i domstol.

Börje Peratt

LÄNK: Kommande filmvisningar av Läkaren som vägrade ge upp